Vad betyder Inbilla?

Inbilla betyder att övertyga sig själv om något, tro på något som inte nödvändigtvis är sant eller föreställa sig något inom sitt eget sinne. Det kan även användas för att beskriva att man inbillar sig att något är på ett visst sätt trots att det kanske inte är det i verkligheten.

Exempel på användning

• Jag försöker inbilla mig att allt kommer att ordna sig.
• Det är viktigt att inte inbilla sig saker som inte är sanna.
• Det är lätt att inbilla sig att man är oövervinnerlig.
• Hon försökte inbilla sig att hon inte var rädd.
• Jag kan inte inbilla mig att det här är verklighet.
• Inbilla dig inte att du är bättre än någon annan.
• Det går inte att inbilla sig att man inte behöver sömn.
• Inbilla dig inte att du kan göra allt själv.
• Han försöker inbilla sig att han inte bryr sig om vad andra tycker.
• Att inbilla sig att man är perfekt leder sällan till något gott.
• Det är farligt att inbilla sig att man är odödlig.
• Jag försöker inbilla mig att det här är en mardröm som snart tar slut.
• Inbilla dig inte att du är ensam i världen.
• Att inbilla sig att man inte behöver hjälp är en farlig tanke.
• Det är inte bra att inbilla sig att man är bättre än andra.

Synonymer

• Föreställa
• Tro
• Tänka sig
• Intala
• Fantisera

Antonymer

• Tro
• Föreställa sig
• Anta
• Inse
• Verklighet

Etymologi

Ordet inbilla härstammar från det fornsvenska ordet inbildha, som i sin tur kommer från det fornnordiska ordet in-bildha. Inbilla betyder att få någon att tro på eller föreställa sig något, vanligtvis något som inte är verkligt. Det kan också användas för att beskriva att övertyga någon om något som inte stämmer. Ordet har en negativ konnotation och används ofta i sammanhang där man vill beskriva någon som har en vilseledande eller osann uppfattning.

Obsolet • Afebril • Vattengud • Antilop • Paria • Fridfull • Indolent • Huldra • Intyga • Abrupt • Inbilla •